Category: Resor

Kiev & Tjernobyl

Att åka till Tjernobyl har varit lite av en dröm i cirka 10 år nu efter att bland annat nöjesfältet har dykt upp i flera spel och filmer. Förra sommaren diskuterade jag och Niklas att åka men då det krockade med annat valde vi att skjuta upp det till nästa sommar. Sagt och gjort bokade vi biljetterna i januari med tre nätter i Kiev och en i Tjernobyl. Så den 16e juli satt vi oss på ett plan till Ukraina och en av modern tids värsta olyckor.

Vi anlände till Kievs stora flygplats som ligger utanför staden vid 17 på kvällen. Det var väldigt lätt att ta tåg in till staden och det tog drygt en timme. Väl inne vid centralstationen var det gångavstånd till stationen. Vi dumpade sakerna snabbt på vårt lilla rum (som snabbt skulle bli den värsta delen med resan) och begav oss ut för att hitta middag. Resans billigaste öl hittades även här (en halvliter för mindre än 10 kr). 

På vägen hem råkade vi även svänga förbi svenska ambassaden  vilket alltid är kul.

Väl hemma på hotellet upptäckte vi varför det var så billigt. Korridoren utanför var sval och skön men så fort man öppnade dörren till rummet var det som att öppna en ugn. Det blev tre svettiga nätter där men som tur är la vi inte mycket tid på hotellrummet.

Kiev bjöd på många fina byggnader, kyrkor och liknande under de dagar vi var där men det var inte höjdpunkten på resan och inte det som är intressant att skriva om.

 

På fredag morgon klockan 8.00 befann vi oss på stationen återigen, denna gången för att bege oss norrut mot Tjernobyl. Idag är platsen otroligt känd efter TV-serien med samma namn och vi var oroliga över att det skulle vara massvis med turister. Det stod 5 bussar och väntade på oss vilket inte drog ner på oron men väl inne i Tjernobyl visade det sig att det fanns inget att oroa sig för.

Bussresan till Chernobyl Exclusion Zone tog lite mer än 2 timmar samt ett stopp på en bensinmack för frukost. Väl framme kontrollerades våra biljetter och pass och efter det fick vi vars en dosimeter från staten som används för att hålla koll på gästerna. Vi fick även sedan egna av bolaget där vi kunde se aktuell strålningsmängd.

Första stoppet på turen var en liten by precis i utkanten av zonen. Här fick vi gå in i flera hus och titta.

Efter det körde vi vidare mot staden Tjernobyl. I Tjernobyl bor och arbetar fortfarande människor och strålningen här är väldigt låg. Här finns även en gång som är kantad av namnet på alla de städer som övergavs efter olyckan och befann sig inom 30-km zonen. Det är väldigt många byar.

 

Efter det var det dags för oss att dumpa våra saker på hotellrummet och sedan äta lunch på ett annat hotell. Det finns alltså minst två hotell inne i zonen. Maten höll förvånansvärt hög kvalité och rummet var också mycket bättre än det i Kiev. Intressant kuriosa om Tjernobyl är att man endast får dricka alkohol mellan 19-21 på kvällarna och efter 20.00 råder utegångsförbud. Vi begav oss sedan till ett barnhem för att ta oss en kik där. Det var en av de mer obehagliga vistelserna under resan trots att den gjordes i dagsljus. 

Sedan var det dags för första besöket inom 10-km zonen. Här har de en extra checkpoint där man mäter strålning på vägen ut.

Snart fick vi se kärnkraftverket för första gången, en syn vi skulle se flera gånger under resan. Reaktor 4 syns tydligt med sin sarkofag. Bredvid den finns reaktor 1,2 samt 3. 

Vad jag inte visste innan jag åkte dit var det faktum att man höll på att bygga 2 reaktorer till, reaktor 5 & 6. Dessa skulle vara av samma typ som 3 & 4 men byggandet avbröts samma dag som olyckan skedde.

På samma sätt som man inte får fota svenska kärnkraftverk på nära håll så får man inte fota Tjernobyl från framsidan på nära håll. Jag smygfotade det dock ändå.

På baksidan fick man dock fota så mycket man ville. Detta är också det närmsta vi kom till reaktor 4 men om man vill kan man även ta en tur inne i kärnkraftsverket. Detta kostade dock 1500kr extra och vi ansåg inte att det var värt det.

Efter det rörde vi oss vidare mot DUGA-radarn. Det är också väldigt känt i västvärlden och orsakade ett intressant fenomen under 80-talet. Människor som sysslade med amatörradio kunde höra ljud som påminde om en hackspett (trots att jag själv tycker det låter som en helikopter men men) och den kom därför att kallas för “the Russian woodpecker”. DUGA-radarn är en enorm radar som är drygt 700 meter bred och 150 meter hög.

I nära anslutning till radarn finns själva anläggningen. Av någon anledning hade man slängt ut nästan all teknik och den låg i högar på marken utanför byggnaderna. Här fanns spår av stora datacentraler och det fanns även ett träningscentrum där de anställda tränade på att känna igen västerländska missiler.

Det var sedan dags att börja röra oss hemåt för middag på samma ställe som vi åt frukost. På vägen ut fick vi gå genom en maskin som mätte vår strålning på vägen ut ur 10-km zonen. Det har hänt att turister har fått lämna sina skor för de har trampat på ställen de inte skulle men som tur är fick jag behålla mina skor.

Dag två skulle vi äntligen få bege oss till Pripyat, den ökända spökstaden. Först blev det frukost i en typisk sovjetisk matsal där Olga och Svetlana serverade svettiga ägg och lökig gröt. Först på turen blev dock “the red forest” som är en av de mest radioaktiva platserna i Tjernobyl. Här högg man ner all skog och begravde den då den var så radioaktiv men än idag är platsen väldigt radioaktiv. På vägen förbi pep våra dosimetrar även inuti bilen. 

Viktigt att förstå inför nästa del är att det sedan 2012 är totalförbjudet att gå in i byggnader i Pripyat pga rasrisk. Varje guide som tar med sig in turister riskerar att bli av med sitt licens. Vi hade dock enorm tur med vår guide som ändå tog oss med in i byggnader. Pripyat hade en separat avspärrning in till staden pga detta. 

Vi rullade in över bridge of death där man inte kunde se kärnkraftverket (trots att serien hävdar det) och sedan befann vi oss i vad jag trodde var en skog men som visade sig vara mitt på öppen gata mellan två höghus. Det har växt så otroligt mycket att man inte kunde se husen om man inte letade efter dem. Vi började med att bege oss in till simhallen. Efter att guiden tittat efter poliser och uppmanat oss att vara tysta gick vi in. Just simhallen är rätt speciell för trots att olyckan skedde 1986 så var poolen igång till 2000 (då man stängde resterande reaktorer).  Efter det begav vi oss till nästa byggnad vilket den s.k gasmasksskolan, officiellt “Middle School #3”. Skolan är känd för att det finns gasmasker utspridda i ett klassrum. Detta är dock stageat av journalister som kom dit och hittade en massa lådor med gasmasker i källaren. Sanningen är att Sovjetunionens ledning släppte ingen information kring olyckan och därför användes inte gasmasker som troligtvis hade kunnat hjälpa till att hålla nere mängden radioaktivt avfall som andades in. 

Härnäst begav vi oss till sjukhuset i Pripyat. I källaren ligger alla brandmännens kläder och är fortfarande väldigt radioaktivt. Den är därför avspärrad på vissa ställen men det går fortfarande att komma ner där. Vår guide ville dock inte ens att vi rörde oss på våning 1 då där fanns bandage och liknande som fortfarande var radioaktivt. Istället begav vi oss upp till våning 2, BB. Det 

Vi fick sedan se anledningen till att det är olagligt att gå in i byggnader i Pripyat. 

Vi åkte sedan vidare till stadscentrumet. Här fanns inte mycket intressant att fota men var ändå spännande att se. Vi gick sedan vidare till höjdpunkten med resan som fick det att pirra i magen lite: nöjesfältet. Här hade man förberett för att fira första maj i Pripyat och karusellerna användes aldrig. 

Vi fick sedan även se en fotbollsplan men här gick i princip tyvärr inte att ta några bilder för det var så mycket träd på planen så man såg ingenting. Fotboll i Tjernobyl verkar väldigt svårt.

Jag trodde sedan det var dags att köra hemåt men innan dess fick vi oss en kul överraskning: vi skulle få bege oss upp på ett hustak. Efter 16 trappor befann vi oss på ett av de högsta taken i Pripyat och kunde se ALLT. Det var fantastiskt häftigt. I bilden nedan kan man se både kärnkraftsverket och pariserhjulet i samma bild. Det ger er också kanske en uppfattning om hur mycket det växt i staden. 

Slutligen började vi röra oss hemåt. Jag hade en fantastiskt resa och rekommenderar starkt alla att resa dig. Vi reste med chernobylwel.come och vår guide var fantastiskt.

Efter det blev det två slödagar i Kiev då vårt flygbolag bokat om flygbiljetten från söndag lunch till måndag kväll. Shit happens.

Ryssland

I många år har jag velat besöka Ryssland men inte riktigt fått möjligheten. I början av året mötte jag två ryssar på ett event genom BEST i Landskrona och sedan mötte jag en av dem, Slava, i Bulgarien på ett annat BEST-event. Jag såg då chansen att kombinera en resa jag velat åka på länge med att få träffa kompisar. Så jag beslutade mig för att åka och iom att jag bodde i Stockholm i juni var det lätt att få visumet. När jag kollade biljetterna såg jag även att jag kunde mellanlanda 15 timmar i Riga respektive Tallinn på dit/hemresan så jag tog chansen att lägga till ytterligare 2 länder på checklistan. Det skulle även bli första gången som jag reste helt ensam vilket kändes både spännande och lite läskigt.

Riga

Planet avgick från Köpenhamn vid 4-tiden och landade vid 5-tiden. En sak som var fantastiskt med Riga var hur lätt och billigt det var att ta sig in till staden. 1 euro och 30 minuter senare så var jag inne. Väl inne strosade jag mest rundor och tittade på arkitekturen och gamla stan som jag fått som tips. I gamla stan fanns ett ställe där jag kunde skjuta pilbåge vilket var väldigt kul men gick fruktansvärt dåligt.

En annan sak som är nytt för mig gällande resor förutom att resa ensam är att öl har blivit en stor del av resan. På hemsidan RateBeer finns guider för alla större städer där de skriver vilka ställen som har störst utbud osv i staden. Just i Riga hade de en intressant bar som hetter Aussie Backpackers. Där kunde man köra Latvian beertesting är man fick 14x 100ml för 12 euro. Självklart skulle det provas! Riga saknade dock mycket att ge i ölväg enligt mig.

Tanken var sedan att jag skulle sova på flygplatsen men jag ville inte riktigt det med kameran med så jag checkade in på ett hotell vid flygplatsen istället. Nästa dag var det upp tidigt vid 5 för att sedan flyga vid 7. Det kändes väldigt skönt att ha sovit ordentligt och vara redo för sightseeing.

Moskva

Jag landade i Moskva vid 9-tiden och gick snabbt genom passkontrollen. Det var lite nervigt då det var första gången någon inspekterat mitt pass med lupp. Efter det köpte jag ett simkort så jag kunde hålla kontakt med andra samt googla och sedan hoppade jag på flygplatståget in till staden. Redan vid 10 var jag inne på röda torget. Här gick jag runt och tittade bland annat på Museum of the Great Patriotic War of 1812 som handlade om när Napoleon gick in i Ryssland. Jag såg även kön till Lenins mausoleum som var enorm och bestämde mig för att se det nästa dag (kön var dock inte kortare då). Vid 12-tiden kunde jag checka in på hotellet och därmed dumpa väskan.

Dagen därpå gick jag som bestämt till Lenins mausoleum. Problemet var att jag nu även hade min väska me mig samt att idag var det faktiskt sol och svinvarmt. Jag stod i kö ungefär en timme för att komma in till mausoleumet. Jag trodde det även var här man kom in i Kreml men där hade jag fel. Jag fick iaf se Lenin samt även Stalins grav som är utanför längs med muren till Kreml. Efter det gick jag och ställde mig i kön för att köpa biljetter till Kreml och det var fruktansvärt. 2 timmar tog det men sen fick jag gå in och det kanske var värt det för att få se världens största kanon, Tsarkanonen. 

Jag passade även på att åka ut till utkanten där de hade Museum of the Great Patriotic war som handlade om andra världskriget. Det var rätt häftigt men väldigt dåligt textat och allt var i princip på ryska. De hade även en utställning utanför med massa pansarvagnar och liknande vilket var häftigt. 

På en av bilderna jag la upp på instagram fick jag en kommentar av en tjejkompis jag känner. Det visade sig att hon även var i Moskva på mellanlandning och väntade på tåget som hon skulle åka hem med. Vi åkte inte från samma tågstation men det visade sig att de låg bredvid varandra (3 tågstationer inom en radie på 100 meter…). Vi gick därför ut och drack öl ihop i väntan på tågen. Det var mycket roligare än jag hade väntat mig då jag bara träffat personen en gång tidigare (även hon genom BEST). 

Det blev nattåg till S:t Petersburg och det var relativt fruktansvärt. Några kineser ville byta vagn vilket jag gjorde, det var bara trevligt att det fanns någon i detta landet som man kunde förstå. Jag hade valt överslafsen för det brukar vara bäst. I detta fallet var det inte det då den hade mycket mindre avstånd till taket. Utöver det var sängen 60 cm bred och alldeles för kort så det blev aldrig någon bekväm ställning att sova i. Men jag kom fram till slut åtminstone.

 

S:t Petersburg

På stationen i spb blev jag hämtad av Slava. Vi körde hem till honom och det visade sig att han hade en egen lägenhet men bodde hos sina föräldrar så jag fick en lägenhet helt för mig själv. Han hade lite saker att fixa så jag gick ut och sightseea lite och kollade på bland annat Museum of Soviet Arcade Machines, någon känd kyrka och en fin park. På kvällen käkade vi på en rysk snabbmatsställe där  jag åt pannkakor med ost o skinka. Sedan skulle vi ut på pubrunda med andra från BEST S:t Petersburg och jag fick bland annat träffa min tjejkompis Kate jag träffat tillsammans med Slava i början av året. Vid tolvtiden behövde Kate gå hem men en annan av Slavas tjejkompisar kom då så antalet blev detsamma och vi gick vidare till den lite sunkigare bargatan. Helt plötsligt var klockan 6 och vi satt i en uber på väg hem. Dagen efter fick vi inte supermycket gjort, jag skulle besöka en annan kyrka men den stängde precis när jag kom så jag käkade och stack tillbaka hem. Efter det gick vi hem till Slavas föräldrar och drack te på deras takterass. Vi kunde tyvärr inte se blodmånen vilket var lite tråkigt. Vi gick sedan hem till lägenheten jag bodde i för att ha fest där och helt plötsligt var klockan 6 igen. Lustigt hur tiden bara försvinner. Det var en spännande kväll där jag fick en dikt citerad på ryska samt fick dricka vodka medan som 6 ryssar står och sjunger nationalsången.

Det var även så att Rysslands årliga parad för flottan skulle ske på söndagen så jag råkade springa på lite av ett genrep.

På lördagen åkte vi ut till Peterhof vilket är ett palats som Peter den store byggde och det var helt enormt. Det tog cirka en timme att åka dit men Slava körde så det var rätt bekvämt ändå. Vi strosade runt här lite i det fina vädret och sen smällde det bara till och regnet bara vräkte ner. Vi stod under ett träd och blev heeeelt dyngsura för det fanns ingenstans att gömma sig från regnet. På vägen hem gick vi inom ett street-art museum som var sådär Vi åkte även till en car-meet där bilintresserade människor träffas och jag fick se en väldigt intressant bil.  Sedan åkte vi hem till en av Slavas vänner för ytterligare en fest. Här kom jag dock hem tidigt (4..) då jag skulle flyga dagen efter. 

Talinn

Sista stoppet på resan blev Tallinn och här har jag inte så mycket att säga men den förtjänar ändå en egen paragraf. Det var helt fruktansvärt varmt och efter att ha gått runt och tittat i gala stan var jag helt utmattad och checkade in på ett hotell igen. Hotellet saknade dock AC så det blev kalldusch både innan och efter man gått och lagt sig, häääärligt. Sen blev det tidigt flyg hem (7.00) till Kastrup. Väl på Kastrup väntade jag i 2 timmar för att sedan bli hämtad av resten av heltidargänget vid TLTH så vi kunde åka vidare på vår heltidarresa. Mer om det i nästa blogginlägg!

DÖMD 2018

Det har hänt väldigt mycket kul i mitt liv den senaste tiden men det har även helt något som är väldigt tråkigt som har tyngt ner mitt rätt mycket och det är att min morfar har gått bort. Därför har jag inte varit intresserad av att skriva blogg för att jag gjorde det till en början för att han skulle få se bilder från när jag var i Kina. Jag har dock nu bestämt mig för att fortsätta och medan som jag har en del saker att välja mellan så tänkte jag skriva om DÖMD 2018 vilket är det roligaste som har hänt mig på väldigt länge. För er som inte vet det så är DÖMD som F1 Röj (konceptet är taget från DÖMD) fast med pilkastning, i Linköping. Det är väldigt svårt att få biljetter men då vi bjuder in de som anordnar DÖMD till vårt event så gör de likaså.

Torsdagen den 19nde satt vi alltså på tåget till Linkan. Det började inte superbra då först handtaget på min väska knäcktes och sedan visade det sig att mitt flak med öl även läckt i hela väskan så de första 20 minutrarna tillbringade jag på toaletten där jag fick hälla öl ur väskan i avloppet. När det väl var klart var vi på väg, kläderna hängde på tork och första ölen var knäckt. Det tog oss cirka 2.5h upp till Linköping så vi hann dricka några öl och mentalt förberedda oss för helgen.

När vi kom fram tog Aristocats emot oss i parken där de bjöd på mackor och fulvin. Aristocat (a-cats) är en förening för de som arrangerat DÖMD förut. I parken tog vi en gruppbild och satt o plaskade med fötterna i en fontän då det var sanslöst varmt ute (och turligt nog höll vädret i sig resten av helgen). Efter det tog en av dem och visade oss vägen upp till Ryd där alla studenter bor där vi fick träffa våra phaddrar som vi skulle bo hos. Vi var lite uppdelade och bodde 5 + 5 + 8 delat på våra 3 phaddrar men 13 av oss bodde i samma byggnad. Efter att ha snabbt packat upp var det dags att dra sig till fulsittningen men jag valde att skippa den för att istället äta middag med en kompis som även skulle på festen på kvällen. Och vilken fest det blev. Linköpings kårhus är så mycket bättre än LTHs vilket gör det otroligt kul att komma hit upp. För de som inte vet det är det tredje gången jag är på fest i Linköpings kårhus.

Andra dagen vaknade man upp efter bara några timmars sömn, det var dags att bege sig till badhuset. Det var helt sanslöst hur skönt det var. Utöver poolen hade badhuset två vattenrutschkanor. Vi var där i cirka 3 timmar och efter det tog bussen oss till kårhuset för lunch där vi fick köttbullar och potatismos. Tror aldrig jag smakat så goda köttbullar men det har nog mer med hur trött man var i det fallet. Efter det var det snabbt hem för att duscha och byta om för nu var det äntligen dags för VINO TINTO. Vino tinto är en gammal tradition där du får en flaska rött per person och så går man typ en tipsrunda fast med olika stationer istället för frågor där man gör kul saker influerade av temat. I år var det högstadietema och därför fick vi leka snurra flaskan, spela spelet där man skjuter mynt på knogarna som jag aldrig förstått och göra brickor med “klassens xxx” (se nedan). Vädret var helt fantastiskt denna dagen. På kvällen var det dags för en lite klenare fest i kårhuset men det var skoj ändå.

Lördagen är kommen och vi är slitna som få men det är dags för själva tävlingen. Första gången jag kastade dart i mitt liv var när jag var liten och morfar tog med mig till en pub och jag kan ärligt säga att jag inte har blivit mycket bättre. Men klockan 10 var jag iaf där för att anmäla vårt lag

I tävlingen var det eliminering direkt dvs att du åkte ut om du förlorade vilket är förståeligt då det fanns 128 lag men tråkigt om man bara fick spela en gång. På något magiskt sätt lyckades mitt lag vinna 2 matcher. Den tredje förlorade vi sedan mot de som skulle vinna hela turneringen. Vi hade sedan även ett bättre lag från F1 Röj där vi hade satt alla som var lite duktigare (något år ska vi vinna) men de åkte ut mot samma lag i semifinalen. Under dagen hade de även en tjur från laserdome där som jag testade på, det var faktiskt rätt kul men ölen hjälpte inte riktigt med att hålla sig kvar. Vi tillbringade mycket tid utanför området på ett soldäck där vi kunde dricka vår egen öl också då de hade höjt priserna i baren under tävlingen då företag närvarar.

På kvällen var det dags för “finsittning”. Finsittning är verkligen fel ord för att beskriva sittningen men det var klädkoden oavsett. För F1 Röj är det dock tradition att ha sin rock på så det fick räcka med chinos och skjorta. Under sittningen presenterade bland annat D-sektionen i Linköpings nollningsutskott Staben sitt tema för nollningen vilket var lite kul att se. Jag och Sofie cyklade sedan ner till Shotluckan i stan som nyligen öppnat då jag var nyfiken på hur den var jämfört med den i Lund. Efter det var det dags för ett sista eftersläpp i Kårhuset som var helt enormt. De hade bland annat hyrt in John De Sohn som var mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. 

Sammanfattningsvis hade jag den roligaste helgen jag haft på väldigt länge och ser redan fram emot DÖMD 2019.

 

Den 28/5 flyttar jag upp till Stockholm för att jobba på Scania under sommaren och kommer förhoppningsvis den veckan skriva ett blogginlägg om hur det är så det blir nästa sak som kommer här. Jag ska även upp på Scania den 18/5 på en av deras weekends så eventuellt skriver jag ett gemensamt inlägg om båda weekendsen innan jag börjar jobba (första var i mars).

BEST Joint Local Training 24-28/1

Nu har det gått ett tag sedan jag senast uppdaterade bloggen men det har hänt en del också och tänkte det var dags. Då det har hänt 3 relativt stora saker den senaste tiden tänkte jag göra separata inlägg för dem.

I höstas bestämde jag mig för att gå med i BEST. BEST står för Board of European Students of Technology och är en förening som finns i 95 olika städer i Europa, bland annat Lund. Föreningen jobbar för att främja samarbete mellan sina tre intressenter; studenter, universitet och företag. De erbjuder sommarkurser, utbyten och arbetsmarknadsmässor. Vad jag märkte denna helgen var att BEST-föreningarna i Norden är väldigt små jämfört med resten av Europa, t.ex. Tallinn.

Denna helgen var det dags för Lund att hålla i en så kallad Joint Local Training. Vad det innebar var att olika LBG’s (local BEST group) träffas för att ha en träning inom sin region. Vår region är nummer 8, även känd som Valhalla, och inkluderar Aalborg, Köpenhamn, Stockholm, Lund, Göteborg, Tampere, Tallinn och S:t Petersburg. Under helgen skulle vi få träning inom olika soft-skills såsom prata inför människor, ledarskap och hur man får in pengar till sin förening. På onsdagskvällen möttes vi allihop (utom trainers) på Lunds station för att sedan bege oss till Landskrona. Väl framme i Landskrona tog vi bussen till en skog och vandrade sedan genom blöta pölar till en stuga mitt ute i ingenstans. Väl framme var det dags för liten introduktion där trainersen introducerade sig. Trainers är studenter från BEST som har gått olika trainerkurser och som sedan undervisar inom olika saker. Våra kom i detta fallet från bl.a S:t Petersburg och Tallinn. Vi delades även in i olika reflektionsgrupper där jag tillhörde Diablo.  Efter det var det dags för middag och sedan blev det fest i stugan. Dagen efter väcktes vi vid 8 för frukost och andra aktiviteter. Torsdagen blev en riktig mördardag för vi hade utbildningsaktiviteter från 09.00-00.00. Dagens aktiviteter var utbildning inom kommunikation och feedback. Det mesta var rätt uppenbart men ändå intressant att lyssna på.  Efter det var det dags för fest igen. Dagen till ära körde vi vinolympiaden vilket innebar olika lekar så som att hålla plastmuggar i munnen och hälla vin mellan varandra på ett led och självklart även vinkubb. För den oinvigde är vinkubb som vanligt kubb med undantaget att du har enbart kungen (i vårt fall en toarulle). Målet är att slå ner kungen och sedan dricka så mycket du kan tills andra laget hinner springa fram o resa kungen. Laget som druckit upp först vinner.

 

Vår sovplats (jag sov på tredje våningen)

Vinkubb

Team Diablo

Dag 3 var det dags att gå upp igen vid 8 och äta frukost. Det var inte kul att lämna sängen denna dagen. Under dagen hade vi sedan föreläsningar i fundraising och samtal i grupp om hur man rekryterar medlemmar till nordiska LBG’s samt hur man håller sin LBG stabil. Vi hade sedan en crazy-hat sittning som i princip var en vanlig sittning med temat “crazy hat”. Efter det var det dags för, ja ni gissade rätt, fest. Jag hade dock planer morgonen efter och åkte med hem några organisatörer till Lund vid 1-tiden.

Ryskt massagetåg

Crazy-hat sittning

 

Jag missade hela lördagen i princip och kom tillbaka till stugan vid 10-tiden på kvällen. De höll då på att sammanfatta helgen. Efter det satt vi oss i vår reflektionsgrupp i bastun och snackade lite medan som de höll på att preppa för international evening. International evening är en BEST-tradition där du tar med dig något från ditt hemland och bjuder på, gärna både mat och alkohol. Jag har bland annat fått lära mig att dansk akvavit är lika jävla äcklig som svensk samt att polsk 96% spiritus bränner rätt rejält på vägen ner. En annan BEST-tradition som hör ihop med IE är en så kallad death-run. Vad det går ut på är att regionsansvarig, organisatörer och traineransvarig går ett varv och smakar både mat och alkohol bord efter bord tills de passerat alla. Efter det blev det fest igen som avslutades för de flesta relativt tidigt då många skulle resa hemåt dagen efter.

International Evening

International Evening Deathrun

 

BEST-helgen har varit väldigt kul och jag känner att trots att man var dödstrött större delen av helgen så lärde man sig massvis. Våra trainers gick lite för hårt på träningen och höll 8 timmars föreläsningar varje dag (2 timmarsblock följt av paus) vilket är mer än vi har vid universitet vilket gjorde det lite svårt att fokusera ibland men det var väldigt lärorikt och de var väldigt duktiga på det de undervisade i. Jag har även under helgen fått upp ett intresse för att lära mig ryska efter att ha pratat med flera ryssar och lärt mig några ord. Deras alfabete var lättare än jag trodde att lära sig då det bara består av 32 bokstäver (jämfört med kinesiskan på flera tusen tecken…). Mitt nya mål är att lära mig ryska alfabetet så fort jag får tid. Kanske finns någon kurs i Lund?

до свидания!

Stockholm 19-21/1 + intervju hos Scania 22/1

Det blir ett lite långt inlägg men det kändes onödigt att splitta det i två 🙂

I höstas ansökte jag till Scanias egna program för studenter där man får sommarjobb, exjobb och lite event under hösten hos dem (mer info på Scanias hemsida här). När de ringde mig i december trodde jag det var för telefonintervju men tydligen hade jag gått vidare till nästa steg vilket var en intervju på plats i Södertälje samt lite andra aktiviteter.   Intervjun var på måndag och Scania betalade för resan vilket gav mig chansen att ta en weekend i Stockholm.

Tågresan upp till Stockholm var inget spektakulärt men satan vad det skakade efter Linköping. Väl framme i Stockholm möttes jag upp av Jashar på centralen. Inte nog med att jag skulle få bo hos honom hela helgen utan han skulle även hålla mig i handen hela vägen till Scania på måndagen så jag inte gick vilse (Jashar jobbar på Scania). Vi åkte hem till honom  i Fruängen och under diskussionen om vad vi skulle hitta på denna kväll kom jag plötsligt på att jag ville besöka Icebar i Stockholm. Sagt och gjort, reservation krävdes så vi bokade en plats, slängde i oss mat och tog tunnelbanan in till centralen igen. I receptionen tog man på sig en stor plädliknande sak och steg sedan in i en sluss. Efter det så kom man in i baren där det var -5 grader. Lustigt nog var det varmare inne i baren än utomhus just denna dag. Baren var spännande men väldigt dyr så det blev bara två drinkar där. Hela baren och all dekoration är byggd av is från Jukkasjärvi, samma som ishotellet. De bygger om den varje sommar och när de gör det fraktar de tillbaka isen och dumpar den i älven. Omständigt men intressant att vattnet återgår till kretsloppet.

Efter vi varit på Icebar gick vi vidare till Lionbar och åt en sen middag. Spännande nog stötte vi på en kompis som också pluggat på LTH men tagit examen och jobbar i Stockholm nu. Vi följde med henne och två av hennes kollegor ut till en klubb där de bland annat hade karaoke. Jag är inte superförtjust i det men det var ändå kul.  Vi tog sedan tunnelbanan hem sent vilket också är något nytt för mig. Jag har bott i både London och Peking som har två utav de största tunnelbanesystemen i världen men de har båda en sak gemensamt: de stänger vid midnatt. Därför var det en lättnad att kunna åka tunnelbanan hem och slippa byta en massa bussar.

 

Dagen efter vaknade vi sent och beställde hem pizza. Dagen bestod av att vi låg hemma o kollade på solsidan. Efter det åkte vi in igen till stan för att testa ett annat ställe som var känt för billig öl: nivå 22. Det var nog den sunkigaste baren jag varit på men billigt var det verkligen (30 kr för en halvliter öl). Vi stannade inte särskilt länge utan drog vidare till KTH där de skulle ha pub men den puben var det så lång kö till så vi stack vidare men kom inte på något spännande ställe så vi hamnade istället på MAX och stack sedan hem för att kunna hitta på lite roligare saker på söndagen.

På söndagen bestämde vi oss för att åka skridskor som man kunde göra utomhus. Vi hyrde skridskor och åkte runt där i någon timme. Klantiga jag hade dock tagit låga strumpor istället för höga och fick massvis med skavsår på benen så det blev att avbryta.  Vi åt sedan asiatiskt buffé likt rosegarden som var fantastisk. Efter det åkte vi hem och la oss relativt tidigt då det var dags att åka till Scania dagen efter.

Vi vaknade tidigt på måndagen (vid 7) för att göra oss klara. Jashar flexade och valde att börja samtidigt som min intervju var så att vi kunde åka in till Scania tillsammans, vilket var en jäkla tur för annars vet jag inte vad som hade hänt. Vi åker hemifrån vid 07:30 och skulle vara framme enligt SL vid 08:30 så vi var i god tid. Kommunaltrafiken hade dock annat att säga om det. Vi tog först tunnelbanan från Fruängen till Liljeholmen. I vanliga fall brukar Jashar ta Scaniabussen här som går till kontoret men då den bara är för anställda åkte vi kommunaltrafik istället. Vi hoppade på bussen till Södertälje centrum och det var här det började gå dåligt. Tydligen hade det skett en olycka på motorvägen vilket gjorde att vi kom fram i södertälje nästan en halvtimme sent. Klockan var då 08:50 och vi var bara inne i centrum. Planen var egentligen att vi skulle tagit bussen men vi bestämde oss för att ta tåget istället och vi fick springa som galna från bussen till tåget. Tror ni inte då att tåget står still och väntar på anslutande tåg? Vi kom fram till Södertälje Syd (närmsta stationen till Scania) vid 9. För att jag skulle hinna i tid valde Jashar att ta min resväska och jag fick börja springa upp till Scania. Självklart var det uppförsbacke hela vägen. 10 minuter sen och helt genomsvettig ankommer jag till Scania Technical Centre. Det löste sig dock bra och jag fick en fin namnbricka.

Vi fick en kort presentation om programmet och vad som förväntades av oss. De skulle välja 14 stycken system engineers och 14 mechanical engineers. Efter det stod vi i en ring och fick presentera oss själva. Utav de 30 som var där var drygt 23 stycken från KTH, 2 från Luleå, 2 från Linköping, 2 från Chalmers och sen jag ensam från LTH. Efter det blev vi uppdelade i lag där vi skulle bygga det högsta tornet möjligt av 5 tidningspapper och en meter tejp. Vad jag inte visste här var att vi var övervakade och detta skulle komma upp under intervjun senare.

Det var sedan dags för  lunch i Scanias restaurang. Den var  förvånansvärt bra vilket var kul då det antagligen blir en del luncher där i sommar. Efter det var det dags för eftermiddagsaktiviteterna. Här var vi uppdelade 50/50 och ena halvan skulle först på studiebesök medan som andra hade sina intervjuer och sen bytte man. Jag började med mitt studiebesök och denna dagen skulle vi få besöka delen av Scania som tillverkar motorer. Tyvärr fick vi inte ta några bilder inne på fabriken. Det var otroligt häftigt att besöka, dels då jag aldrig varit i en fabrik och dels för hur avancerad deras process var. Under 100% produktion kan de trycka ut 400 motorer om dagen men Scania lagrar inga motorer utan tillverkar allting på beställning. Detta innebär att varenda motor som är på väg ut från fabriken redan har en ägare innan den är färdig. Inne på fabriken hade de ett långt band som motorn följde från början till slut. Vi fick även se hur testprocessen gick till där de testkörde en motor i en kammare för att testa utsläpp och andra saker man testar på en motor som jag inte har någon koll på. Nytt för i år var även att de hade automatiserat processen för målning av motorer mha ABB robotar.

Scania tillverkar flera typer av motorer; lastbilsmotorer, båtmotorer och industrimotorer (typ skördetröskor och liknande). Det finns tydligen skillnader mellan dem (uppenbarligen) men även radade upp bredvid varandra kunde jag inte se skillnad. Tur jag inte ska bli mekaniker.

Efter det var det dags för intervjun. Jag blev intervjuad av en dam och en herre från Scania. De hade övervakat mig under teambuildingen på morgonen och nämnde det att de tyckte jag varit väldigt tillbakadragen under processen. Jag blev väldigt fascinerad över hur välkonstruerad deras intervjuprocess var. De var väldigt trevliga att prata med också och jag kände mig mycket mer bekväm än vad jag känt mig under alla studentintervjuer jag haft. De frågade bland annat vad jag var intresserad av att göra på Scania (vilket avgör till viss del vad jag får göra i sommar) och jag fick chans att prata en massa om min förkärlek till digitala nätverk. Intervjun var sedan slut och då den slutade lite tidigare än vad schemat sagt så fick jag stanna kvar och prata lite med de andra deltagarna. Det var väldigt trevligt och ska bli spännande att se vilka jag får träffa i sommar. Efter det följde Jashar mig till tåget och sedan var det dags att åka hem igen.

 

Några veckor senare ringde Scania mig och erbjöd mig en plats i programmet. Det går inte att beskriva hur glad jag blev över det och trots att jag tyvärr missar lundakarnevalen tror jag att jag kommer få en väldigt rolig sommar.

 

Fun fact, detta inlägg är längre än mitt senaste fysikarbete.

Linköping, temasläpp och halloween

Förra året åkte jag tillsammans med fyra andra medlemmar i styrelsen för D-sektionen upp till Linköping för att hälsa på deras styrelse och gå på deras tentafest. Det var så pass roligt att jag beslutade mig för att göra samma sak i år igen. Så jag tog tåget upp förra fredagen (27/10) ensam för att hälsa på de vännerna jag träffade förra året. Tyvärr har den som jag skulle bo hos tenta på lördagen så fick bo hos hennes pojkvän (som också är en vän från föregående år). På fredagen gick jag ut med honom och hans killkompisar. Det var kul och träffade massvis med nya roliga människor. På lördagen bytte vi killgänget mot tjejgänget. Vi började med att jag och min tjejkompis spelade kortspel och drack vin, sedan gick vi hem till hennes väninnor där vi drack mer vin och slutligen vidare till kårhuset för tentafesten. Jag lyckades med den enorma bedriften att inte ta en enda bild denna helgen vilket var tråkigt men passande nog har kåren lagt upp bilderna från sista nollningseventet där jag dök upp på två av dem så tänkte jag slänger in dem här.

I onsdags hade vi äntigen vårt temasläpp för F1 Loco Röj. Vi höll pub i kårhuset och jobbade från 12-24. Det var slitsamt och det var så otroligt mycket folk där men vi hade väldigt kul i köket. Stod i flera timmar och friterade lökringar, chilicheese och pommes frites. Nu börjar det dock närma sig  tiden för eventet och det är bara 17 dagar kvar. Vi har så otroligt mycket att göra de närmsta veckorna så det kommer bli spännande. I helgen var jag även på halloweenfest hemma hos Malin. Det var kul, Anna och Jashar var nere och hälsade på så det var väldigt kul att träffa dem igen. 

Bulgarien

Innan jag berättar om Bulgarien så tänkte jag förklara varför vi åkte till Bulgarien. För drygt 6 år sen började vi spela WoW och träffade därigenom ett gäng människor där flertalet var bulgarer. Vi håller fortfarande kontakten än idag och bestämde oss för att träffas i just Sofia där de bor så jag, Emil och Emils kompis Simon köpte biljett dit och vår andra vän (som vi också träffade online) Ross flög in från England.

Vi landade torsdagskvällen på en liten flygplats i Sofia där det, precis som i de flesta länder i Europa just nu, är passkrav trots att man reser inom Schengen. När vi väl kom ut från bagageutlämningen började direkt taxichaufförer försöka hugga oss, det syntes rätt tydligt att vi inte hörde hemma där. Vi ringde upp vår kompis (tack EU för gratis internet) som berättade att de stod utanför. Vi förväntade ju oss att han var där som skulle hämta oss men när vi kom ut stod där 6 personer varav en hade svenska flaggan på oss. Det var typ det roligaste vi sett på länge. Vi åkte sedan med Boris hem till honom där vi skulle bo, fräschade upp oss och drog sedan vidare till en restaurang där vi kollade fotboll och åt middag. Då det var Emils 21-årsdag så skulle vi även ut på klubb och de hade bokat bord på en klubb. Det var en av de skummaste klubbarna jag varit på. Den påminde om de i London med bord och liknande men den hade inget dansgolv, det var snarare som om man var på konsert. Vid 2-tiden blev det ett jäkla liv och en knubbig kille kommer upp på scen. Vår kompis skriker i vårt öra att det är den mest kända rapparen i Bulgarien som sedan rappar på bulgariska i 1 timme och vi förstår inte ett skit. Efteråt åkte vi därifrån och körde till ett ställe som sålde bulgariska bakverk, bland annat pizzabullar och bullar med “nutella” på.

Dagen efter gick vi på sightseeing i stan. Vi tog us ut för att käka lunch och sedan gick vi runt och tittade på olika saker, bland annat ortodoxa kyrkor, sovjetiska monument och stenkameler. Det var galet varmt (35 grader) jämfört med Sverige där det regnat i en vecka. Under vandringen upptäckte vi nya tidsenheter; Boris-tid. Vi fick reda på att när Boris sa det var 5 minuter kvar att gå så var det snarare 30. Det blev en jäkla massa vandring den dagen men då vädret var så fint så gjorde det inte så mycket. På kvällen stack vi sedan hem till en av killarna och beställde hem KFC, drack öl, spelade FIFA och kollade på film.

Dagen efter käkade vi alla brunch ihop och sedan åkte vi till flygplatsen där alla följde med oss igen. Det blev en väldigt kort resa (tors-lör) men vi hade otroligt kul och det var väldigt kul att äntligen få träffa de människor som man känt i flera år men aldrig träffat.  Resan får definitivt 10/10 Stalin och vi kommer definitivt åka tillbaka igen (vem vill inte ha öl för 5 spänn i Europa?).

Sista helgen i Frankrike

Det har bara gått 2 dagar sen jag kom hem från Frankrike och har redan nästan glömt vad som hände senaste helgen. På fredagen åkte jag, Ebba och Emil till Aqualand vilket är en nöjespark med vattenrutschkanor. Vi har varit här flera gånger när vi var små och jag var på en av deras andra parker förra sommaren och precis som då kändes det lite som att man blivit för stor för den (delvis för att man slog sig som tusan när man flög runt i rutschkanorna). Vi skulle åka en rutschkana när man var tre pers i en boj. Killen högst upp satt oss av någon anledning i samma ända av bojen så precis i sista svängen välta hela så vi hamnade på varandra. Alla fransmän fick sig iaf ett gott skratt. Efter det åkte vi in till Marseille och åt middag. När vi kom hem var det den årliga “festivalen” i byn med skumparty men den har verkligen minskat sen vi var här senast under samma period. Från att ha fyllt byn med vagnar så var det bara några stycken. Tråkigt men samtidigt skönt då man äntligen kunde sova, tidigare har hela byn skakat till 3 på morgonen pga discot.

På lördagen åkte vi till Cassis igen men en annan del av Cassis där vi hoppade från höga klippor. Det var kul fram till att jag trampade på en sjöborre. Som tur var blev det inte så farligt. Har tyvärr inga bilder härifrån, ska försöka få tag i från Emil som hade med sin gopro.

Söndagen var inget särskilt, jag satt hemma och pluggade medan som resten var vid poolen. Vi steg upp vid 6 på måndagen och åkte till flygplatsen för att sedan ta sig hem. Väl hemma åkte jag först och besökte farmor så hon kunde sy min overall och bjuda mig på middag vilket var trevligt. Efter det åkte jag till morfar och vi såg en film från hans barndom (Objective, Burma!  – 1945). Vi var båda eniga om att det hänt en del på filmfronten de senaste 72 åren.

Nu sitter jag på sjukhuset och får min medicin som vanligt, ska snart tillbaka till skolan och plugga. Känns skönt att vara tillbaka och kommer kännas ännu bättre när omtentaperioden är över. Ska skriva två tentor, den första nästa torsdag (17/8) och den andra 26/8 så efter det blir det full fart framåt!

Vinprovning och besök

Missade att skriva ett inlägg igår så får bli idag istället. Igår så åkte vi ut till en vingård som heter Chateau Vignelaure som vi varit på tidigare. Där var vi på vinprovning och rundvandring på området där de visar var vinet tillverkas osv. Efter det åkte vi till en närliggande by där vi gick upp till det gamla kapellet på toppen. Efter det åkte vi hem och medan som resten av familjen gick till poolen stannade jag kvar hemma och pluggade vilket jag definitivt behövde. Rätt skönt också då jag hade bränt mig ordentligt.

Idag fick vi besök av Ebbas familj som varit i Italien på semester. De körde ner till Frankrike och mötte oss på stranden. Sedan åkte vi hem och åt middag tillsammans på det enda hotellet i byn (där de också övernattar). Mycket mer än så har inte hänt, dagarna smälter ihop och går i 50% hastighet just nu. På måndag är det tillbaka till verkligheten! Mest troligtvis kommer det dock upp minst ett inlägg till innan dess.

 

Ciao!

Sommaren 2017

Bloggen har varit rätt så död den senaste månaden sedan jag kom hem från Kina och den enklaste anledningen till det är att det har inte hänt så mycket. Samma dag som jag kom hem flyttade jag hem till mina föräldrar över sommaren i Helsingborg som jag alltid gör då jag jobbar på TNT, ett av världens största transportbolag. I vanliga fall är jag väldigt förtjust i mitt jobb men denna sommaren har varit tuff. Veckan innan jag började jobba blev hela TNT’s IT-system nedstängt pga virus. Hela första veckan på jobbet gick i princip ut på att svara i telefon och förklara att “nej vi kan inte göra något för vårt system funkar inte”. Det slutade aldrig ringa. I vanliga fall jobbar jag inte med att svara i telefon per say utan jag löser ärenden, typ tier 2. Det tog 2 veckor innan det började återgå till det vanliga. Det enda positiva var att när mailen var nere så fick man ringa till de olika länderna istället och det var rätt kul att prata med folk från bland annat USA, Algeriet, England och Skottland. Det var samtidigt väldigt kul att träffa alla kollegor igen som jag jobbat med i nästan 4 år. Är man intresserad av att läsa mer så finns det en artikel i The Guardian som jag länkar här.

Utöver det har jag varit på bio två gånger denna sommaren. Först var jag på bio med min barndomsvän Hampus och vi såg Transformers. Vi var beredda på att den skulle kunna vara lite sämre men var ändå taggade på alla specialeffekter. Den var fruktansvärd. Inte ens Michael Bay’s extreme overkill pang pang kunde rädda den. Tråkigt. Senare var jag och såg Dunkirk med morfar. Vi är båda väldigt intresserade av andra världskriget men vi kunde inte riktigt fastna för filmen, trots att de flesta verkar enas om att det är en bra film. Jag har även varit i Lund 2 gånger denna sommaren och träffat Fiona och sträckkollat Orange is the new black. Värsta är att vi har 4 avsnitt kvar och att jag måste vänta till att jag är hemma igen innan vi kan se dem.

Nu till det roliga med denna resan. I fredags åkte vi till Frankrike, närmare bestämt den globala metropolen Rians med sina 5000 invånare. I lördags var vi vid piscine municipale vilket är den kommunala poolen i byn. Anledningen till att vi stannade hemma är då detta datumet är tydligen den värsta helgen på hela året att ge sig ut på vägarna. Så vi stannade hemma. Nackdelen med kommunala pooler är att i Frankrike är det lag på att man inte får ha riktiga badbyxor vid pooler pga hälsoskäl vilket innebär att män måste ha speedos. Jag är inte riktigt såld på det men det funkade. Dagen därpå begav vi oss till Cassis. Första gången jag besökte Cassis var nog 20 år sedan och det har inte ändrats supermycket sen dess, väldigt mysig stad vid kusten med en fin stenstrand. Problemet är att det är en vik vilket innebär att temperaturerna kan vara vad som. Under lördagen var vattnet 17 grader medan som luften var 36. Det var lite av en chock men samtidigt väldigt skönt. På kvällen gick vi till, enligt mig, världens bästa pizzeria Chez George (eller som morfar uttalar det, Georg). Här säljer de enbart familjepizzor men de är vedugnsbakade och har en smak av sot vilket är så otroligt gott. Likadant här så har pizzerian inte ändrats mycket de senaste 20 åren förutom att Georges barn har tagit över. Det är väldigt mysigt med byn, det är inte mycket som förändras.

Måndagen följde samma tråd som söndagen. Vi åkte till Cassis och badade. Till skillnad från dagen innan hade vi inte med mackor utan vi tänkte äta moules frites. Tyvärr sålde de inte det så vi fick köpa mackor istället. Efter att vi badat klart åkte vi in till själva staden och gick i hamnen. Här kunde vi äntligen få tag i moules frites (som för övrigt är en sjukt skum combo). Efter det åt vi glass. Nackdelen är att det är väldigt dyrt med glass på franska rivieran. Fördelen är att den är så extremt god och man får inte kulor utan stora slevar glass. Borde börja med det i Sverige också. Vi stötte också på en väldigt intressant kvinna idag som körde in i samma bil två gånger och körde sedan och ställde sig någon annanstans. När hon sedan blev konfronterad sa hon bara c’est pas moi, c’est pas moi (det var inte jag) och gick därifrån. Som tur var såg någon slags polis/ordningsvakt det.

Här kommer några bilder utan särskild ordning.

1 2